Borgen

Borgen är ett löfte av en eller flera personer att betala en skuld för någon annan om denna inte betalar. Exempelvis kan en borgensman förbinda sig att betala räntor och amorteringar på ett lån om inte kredittagaren själv betalar. Den som tecknar borgen, dvs går i borgen för någon, kallas för borgensman. Kreditgivaren går under beteckningen borgenär och låntagaren benämns gäldenär.

Proprieborgen

Vid proprieborgen kan fordringsägaren (kreditgivaren) omedelbart kräva vem han vill av borgensmännen eller låntagaren, så snart någon betalning uteblivit. Borgensmannen har gått i borgen “såsom för egen skuld”. Proprieborgen är den vanligast förekommande borgensformen inom kreditväsendet. Exempel på proprieborgensmening intagen i ett skuldebrev: “För kredittagarens förpliktelser enligt detta skuldebrev tecknas härigenom borgen såsom för egen skuld.”

Enkel Borgen

Enkel borgen innebär att långivaren, (borgenären) i första hand måste kräva betalning av gäldenären. Först om detta är resultatlöst och gäldenären visar sig sakna tillgångar, kan borgenären åberopa borgensförbindelsen och rikta kraven mot borgensmannen.

Generell Borgen

Att teckna generell borgen utan beloppsbegränsning innebär att borgensmannen åtagit sig ett ansvar för låntagarens samtliga skulder nu och i framtiden. Enligt Finansinspektionen bör inte generell borgen utan beloppsbegränsning tecknas för konsumentkrediter.

I kommersiella förhållanden kan en kreditgivare kräva borgen med eller utan beloppsbegränsning avseende företagets nuvarande eller framtida förpliktelser. Borgensförbindelse utan beloppsbegränsning bör accepteras endast om borgensmannen vid kreditgivningstillfället har ett väsentligt inflytande i företaget t.ex. som företagsledare och/eller ägare. Beloppsbegränsad generell borgen kan användas, då ett nära samband föreligger mellan borgensmannen och företaget.